Dillon 990405-120116

När ett djur som varit särskilt betydelsefull för någon dör,
så kommer det till Regnbågsbron.
Där finns ängar och kullar för alla våra speciella vänner
så att de kan springa och leka tillsammans.

Där finns tillräckligt med mat, vatten och solsken,
och våra vänner har det varmt och skönt.
Alla djur som har varit sjuka och gamla
blir återställda till hälsa och vigör;
de som varit skadade eller handikappade blir friska och starka igen,
precis som vi minns dem i våra drömmar från gångna tider.

Djuren är glada och nöjda, utom för en liten sak;
de saknar alla någon väldigt speciell som de varit tvungna att lämna kvar.
Alla springer och leker tillsammans,
men en dag kommer någon av dem att stanna upp och titta i fjärran.

Dess klara ögon är intensiva; kroppen börjar skälva.
Han springer plötsligt ifrån gruppen, flyger över det gröna gräset,
hans ben bär honom fortare och fortare.
Han har sett dig, och du och din speciella vän möts till slut
i en lycklig återförening för att aldrig skiljas igen.

Lyckliga kyssar regnar över ditt ansikte,
dina händer smeker på nytt det älskade huvudet,
och du ser ännu en gång in i de tillgivna ögonen på ditt djur
som så länge varit frånvarande från ditt liv
men aldrig från ditt hjärta.

Sen går ni över Regnbågsbron tillsammans...

Sommarlov 2011 R.I.P

Sista sommarlovdagen, i morrn börjar min stora lilla kille gymnasiet!! Herregud, jag är ju bara 25. Hur gick det till?

Mikis jobbar och sliter och har precis påbörjat sitt körkort, hon och Marcus flyttar inte hem i höst, kan man ju förstå. Men hur gick det till? Var ju igår hon sprang omkring i Vretarna i kjol, linne och barfota skurandes smågrisarna med rotborste. Man kan bara konstatera att livet går undan, och är för kort för att slösas bort på oväsentliga saker och folk.

Huh??

Fast det är snart 1 år sedan jag senast gjorde ett inlägg har jag nu sett att det har varit lite besökare här ändå? Jag hade egentligen inga planer på att fortsätta blogga utan de blogginlägg som finns får ligga kvar lite för mig själv. Men vad säger ni? Ska jag börja igen?

Insikt

En dag full av funderingar och insikt.

Insikt om att jag snarast måste lösa tvättkorgsproblemet innan vitrockarna kommer och hämtar mig. Finns risk att jag snart kallar mina barn för Via & Comfort.

Mina hundar skitar ner, jag erkänner! Har i 8 år levt i förnekelse och ständigt uppmanat andra människor att schnauzer är en kanonras för allergiker och pälsmotståndare. Det är alltså bullshit! Grus. löv, kvistar och annat jox finns på golv, sängar och soffor.

Svarta hyllor och möbler är inte bra i en 14 årings rum. Så är det bara!

Jag är ett steg närmre dammsugsdöden, "Hon dog med Philips professional i famnen."

Insikten om att "gömma undan saker" bara fungerar så länge man har plats för det. Förr eller senare rasar alltsmmans.

Ordspråket "Äta som en fågel" också är en lögn! Pilfinkarna jag matar äter just nu havregryn så en elitloppshäst skulle bli avundsjuk!

Den lilla smula som ligger under "Alt Gr" tangenten alltid kommer att finns kvar, hur jag än skakar på datorn upp och ner!

/Jane

Flytthelg

Min dotter har nu flyttat in till sitt rum igen efter att ha spenderat sommaren i lillhuset på gården. Hon gör det nog med blandade känslor. På ett sätt är det kanske skönt att ha morsan som fixar och donar lite men å andra sidan får hon lillbrorsan och dras med. Och han är en riktigt retsticka för det mesta. Mickis tycker att det känns som om hon och Marcus skiljs. Stackarna! Men det är för dyrt att bo där vintertid och farmor har lovat att hon får flytta in igen till nästa år. Det har i allfall varit en bra sommar för dom och jag tycker dom varit jätteduktiga som fixat det mesta själv. Nu har dom ju sovit i en dubbelsäng hela sommarn och det kändes nog trångt att sova i en 1, 20 igen. Jepp! Jag fixade ny säng åt Nicke och mig och bar in vår säng till Mickis rum, blev kanon.....

Emellan madrassbärning så har jag varit till Läkerolen och lagat 6 matlådor...kvinnor kan!

Gonatt..

Höstkänning.

Höstlikt ute idag. Blev en långprommis i skogen med dogsen i morse. Har inte vågat gå så mycket i skogen i sommar. Har varit så jäkla mycket orm!! Inget vidare om man får en huggormsbiten hund 6 km upp i skogen liksom. Viola tyckte det va toppen att få leka spårhund och bergsget. Nu sussar dom sött.

Hade ju som sagt kalas för dotra i lördags. Puh...tog flera dar innan jag blev människa igen. Man är för gammal för att försöka hänga på en gäng ynglingar Vi var ju tvungna att vara uppe nästan lika länge som dom för att se till att allt inte spårade ur. Nu var det ett gäng skötsamma, glada och trevliga ungdomar här och jag tror de flesta tyckte att det var lyckat. Har knäppt massa bilder med lyckas inte med konsstycket att föra över dom till min lilla laptop....måste klura ut vad som är fel...

Nu blir det lite chill innan det är dags att åka till fortet. Ikväll kommer Nicke hem från Uppsala..mys! Skittråkigt att vara ensam i veckorna, men jag tror han har det värre.



Kram

Liten har blivit stor.

Min underbara "lilla" dotter fyller idag 18!

Pappa och jag älskar dig sååå mycket och önskar dig all lycka här i livet. Men festen får du på lördag..