Nu var det helg.

Masade mig till jobbet i morse, ingen feber och det går ju inte att va hemma för att man är lite hostig och snorig. Slutade 13 så det var ju inget långpass direkt. Nu är jag ledig fre-sön så då ska jag väl hinna pigga på mig ordentligt.


Läste en insändare i AB i morse, eller tistel rättare sagt som gjorde mig både ledsen och förbannad! En hundägare i Sandviken hade tydligen "dragit sin hund som en kälke efter sig i kopplet 25-30 meter, hunden skrek i nöd". Men hundägaren hade blivit "iakttagen och observerad". Men hallå!! Hur kan man som djurvän eller normal funtad människa stå och iaktta?! Varför går man inte fram och frågar vad hunden gjort för ont eftersom den blir behandlad på det sättet? Sån flathet gör mig vansinnig! Om man ser ett barn bli illa behandlat gör man då samma sak? Iakttar och observerar och går sedan hem och skriver en tistel om det hela? Jag hoppas verkligen inte det, ett sådant samhälle vill inte jag bo i. Jag förstår att folk inte alltid vågar gå fram och ifrågasätta situationer i rädsla för att bli nedslagen men man måste väl för fasiken agera på något sätt?! Gå hem och skriva en insändare som i det här fallet hjälper ju inte den stackars hunden.


Jaja, mina hundar har i allfall ett guldliv, vi har precis varit ute i skogen i den underbara höstsolen utan koppel, hoppandes över stock och sten, jagandes skator och nu ligger dom båda 2 ute på balkongen på ett täcke i solen och myser.

I kväll blir det tacos med barnen, vi passar på när Nicke är borta ,han gillar inte mat som inte kan ätas med kniv och gaffel. En stor seg köttbit tycker han är gott....gör inte jag...







Hösten är inte så dum den heller. Forsbybadet i höstsol, med 4-fotingarna letandes korvbitar i gräset....